anekdoter, brott, inbrott, sanningar,
Humor, Jobb

Har man gjort inbrott på regelbunden basis i några år så har man antagligen ett par gånger råkat ut för mer eller mindre otroliga saker. Endel roliga andra … mindre roliga.

Hur troligt är det att man är ute i ett småsamhälle, och ska göra inbrott på någon liten firma kl 04 på morgonen, upptäcker att.. vafan, det är ju några andra som är här och gör inbrott på samma ställe. Ja, det har faktiskt hänt mig tre gånger! Första gången skulle vi in i en skola och klippa lite grejjer, när vi går fram och ska bryta rutan så går larmet. Det var tyckte vi var synnerligen märkligt, eftersom vi inte hade brutit upp något ännu. Stunden efter ser vi ett par tre grabbar hoppa ut från ett fönster en bit bort med varsin laptop och någon anan skit under armen. Ja.. vi fick ju springa vi med, frågan är hur troligt det varit om snuten tagit oss och vi sagt… ”nae, de va inte vi.. de va några andra… vi ’tänkte bara’ göra inbrott men gjorde aldrig”.

Bryta dörren med kofoten yes
Bryta dörren med kofoten yes

En annan gång skulle vi klippa ett visst större redskap från kommunen (undviker med flit att gå in i mer detaljer där) som vi hade köpare på. Vi kommer in, men upptäcker att det kryllar av snutar omkring byggnaden. De verkar inte direkt intresserade av där vi är, men snokar runt och vi förstår att det är något på gång. Vi bestämmer oss för att sticka därifrån när det verkar vara lugnt utanför. Vi springer till bilen och åker iväg, 500 meter senare blir vi stoppade. Snuten går igenom bilen, plockar verktyg osv. Vi var rätt lugna efter det, ganska vanligt att vi blir stoppade på natten lite sådär… det går en vecka och snuten kommer och hämtar oss, anhåller oss för inbrott. Där sitter vi i våra celler och undrar varför bängen tror att vi stulit en stor summa kontakter i kommunens lokaler, det visade sig att minuterna före vi gjorde inbrottet så hade några andra varit där och plockat en fin summa cash. Vi satt anhållna några dagar, men blev släppta i brist på bevis innan det var dags för häktesförhandling.

En tredje gång står vi i ett industriområde, polaren ska precis slå en ruta till en lokal när någon innanför lyser med en ficklampa rakt i ansiktet på oss. Först tror vi naturligtvis att det är någon som arbetar där eller ägaren, men efteråt kopplade vi att de som lyst med ficklampan sprang ju faktiskt också därifrån och trodde antagligen detsamma om oss.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *