- Skrivet den
- 7 kommentarer
- amfetamin, Amfetaminkokarn, Böcker, Tobias Landehag
- Debatt, Droger, Intervjuer, Nyheter
Det var bokens titeln som fick mig nyfiken. En polare visade ett klipp med honom där det framgår att han ändrat inställning helt och hållet och som den drogförespråkare jag är så kändes det som att vi förlorat en broder i kampen för legalisering av knark. Jag tänkte att jag måste ta ett snack med människan, prata lite allvar liksom...
Som tur är finns det fler som kokar så det är ingen brist på grejer bara för att Tobias pensionerat sig, tack och lov, och dessutom visade det sig att han har blivit en mer kärleksfull och omtänksam människa och hans bok har gjort megasucce, den finns på alla stora bokhandlare (Akademibokhandeln, Bokus, Adlibris. Som ljudbok på Storytel, och biblioteken såklart). Han har fått uppmärksamhet i alla stora dagstidningar och TV. Jag kommer lägga in länkar till dem lite längre ned.
Amfetaminkokaren
Intervju med Tobias Landehag
Fanns det en brytpunkt när du bestämde dig för att lägga av med knark-affärer? Jag förstår att det skedde på kåken men fick du information eller någon slags ”uppenbarelse” som gjorde att du bestämde dig? Och i så fall kan du berätta om stunden, det moment när det vände för dig?
Efter sisådär ett år på 7 kvadratmeter med bara mig själv, mina tourettesdemoner och kriget mot åklagaren som sällskap var jag så slut i pallet att jag började se mitt eget liv som en Netflix-serie utan manus. Vem var egentligen snubben som bott i min kropp i 48 år? Fett jobbig fråga.Jag hade ju förgiftat en hel planet med koldioxidshots och exploderande metangasballonger – långsamt och metodiskt. Ja, och tänk sedan på alla ”barflies” som hängt på mina krogar, halsat spriten jag sålt och sen efter ruset blivit stämplade som ”buset” och i värsta fall hamnat i ”huset” – med galler på fönstren. Där tog det också ofta stopp för dem i livet – eftersom samhället inte gillar typer som nationalekonomen Ingvar Nilsson.Och då slog det mig också: alla andra droger jag tillverkat och sålt. Jag hade ju mest tänkt på de som hade kul – och på att fucka systemet och casha in. Plötsligt kom jag att tänka på de där procenten som mådde pyton. Och hur de fick andra att må pyton. Och hur pengaströmmarna jag satt igång gjorde att ytterligare fler mådde … Till slut blev det som en evig pytondomino – och jag själv? Jag mådde som en fyllesjuk orm, hur mycket jag än försökte slingra mig.Tack och lov kom en ateistisk gud-brutta nerseglandes på en flygande matta i min cell. Hon pekade på mig med sin pekpinne och sa:
”Upp och hoppa, ditt elände! Dags att ta hand om ’må pyton’-procenten – och för fan, luften! Går knappt att andas där uppe!” Och där, mitt i den surrealistiska sitcomen som var mitt liv, bestämde jag mig: nu får det vara nog.
Kan man säga att du numera är drogmotståndare, eller har du en acceptans för vissa droger? Vilka i så fall?
Hur fan är det nu igen? Jo, just det – de droger jag själv använder är ”ok”. Alltså öl, vin, kaffe, socker, spel nån gång och fortfarande för mkt växthusgaser. Allt annat är skit. Eh … vänta nu, blir det där om ”växthusgaser” motsägelsefullt? KRRZZZZ … (Jag spolade tillbaka hjärnan.) Nä va fan – de droger ”jag” använder ska accepteras. Det verkar vara den allmänt gångbara åsikten. Så jag kör på det jag också. Allt annat är skit.
Du säger i ett filmklipp att du gjort många människor väldigt illa när du tillverkade tjack, odlade gräs och smugglade ladd? Vart de inga bra grejer du fixade eller menar du att du bankade ut det för mycket, för spontant tänkte jag att det måste handla om besvikna kunder, sålde du bra grejer så gjorde du väl ingen illa eller hur tänker du?
Du vet, mina grejer var så jävla bra att baksmällan och avtändningen blev värre än vad som är vanligt. Människor är olika också vettu. Vissa har fokus på det som är bra, andra på det som är dåligt. Känner jag människan rätt är det nog vanligare att fokusera på det dåliga. Så fatta känslan som smyger sig på av allt mänskligt fokus på tjacknojja från sisådär 20 miljoner doser … Man vet ju själv hur det kan kännas när man är fetbakis. Man vill typ bara dö. Och det finns folk med stark och handlingskraftig vilja. Tänker man på det för mkt så vill man typ, just det … dö. Hm, och även som ”antigangsterskurk” har jag ändå lyckats bidra till ”gangsterekonomin” – som knappast bryr sig om sådant som ovanstående, hur lite det än var meningen. Hur fan det gick till? Läs min bok.
Det är ju ganska få av de som tar droger far illa, den stora majoriteten har nästan alltid bra upplevelser när de tar droger och väldigt sällan några problem efteråt – det gäller ju även alkohol där de flesta inte är nära riskzonen för missbruk. Jag tycker det blir väldigt mycket fokus på den minoritet som far illa och väldigt sällan lyfts vad kul de flesta haft när dom tog mdma med polarna på festivalen eller trippade på LSD den där vackra sommarnatten. Hur känner du där? Visst att tjacket och särskilt laddet kan bli lite ”smutsigare” men tror du inte du har bidragit till väldigt många fantastiska stunder som folk upplevt och njutit av tack vare det du levererade när du var aktiv? Jag tror ju att i jämförelse med Systembolaget så är du närmast att betrakta som ett helgon – det även om du bankade laddet med levamisol.
Åh, jag tackar och bockar för dina vinklingar angående den ”positiva sidan”. Alltid trevligt med positiv feedback. Men en sak har gnagt på mig mer och mer: Jag har alltid vurmat för de svaga och mindre lyckligt lottade – så det är märkligt att jag aldrig funderade mer över de där få procenten som faktiskt mådde dåligt av droger, medan jag smugglade hundratusentals liter sprit och stora mängder andra substanser över världen, eller när jag tillverkade miljontals doser tjack, MDMA, gräs, hasch … och koldioxid. Märkligt, verkligen. Så – jag är glad över de jag har fått att må bra, men mer ledsen över de som farit illa. Och … som sagt, mina grejer var jävligt ”starka” – behövdes alltså inget Levamisol för att ta kol på mask i magen där inte 😊.
Du engagerar dig i klimatfrågor också, hur kommer det sig att du valde just den frågan av alla problem som finns i världen? Vilka andra världsfrågor brinner du för?
Varför klimatfrågor? Jo … sitter man i ett trähus som brinner, då tjafsar man inte om vem som ska diska, om att en vattenläcka i badrummet måste lagas eller om hur vi ska få de stökiga ungarna i gillestugan att sluta bråka – då släpper man allt och släcker branden.Andra frågor? Först och främst de bråkiga ungarna i gillestugan – de som ska ärva huset. Vi måste exempelvis lära dem hur viktigt det är att inte tända eld på trähus. Och ta reda på vad de gillar att göra och låta dem göra det redan från när de är pyttesmå. Då har de inte tid eller lust att bråka. Ytterligare ett mkt bra sätt att undvika bråk är att låta alla – ALLA – ungar få bo i ungefär lika fina trähus som de inte ska elda upp. Enligt vetenskapen har jorden resurser att föda ungefär en och en halv gång så många människor som finns nu, så det blir nog inga problem. Människor är ju kända för att vara generösa och samarbetsvilliga.
Vad skulle du säga händer efter döden? Har du några övertygelser?
Folk brukar fråga mig vad jag anser om vissa saker som står i lagboken. Jag brukar då svara att jag inte tror att det finns någon gud bara för att det står att det gör det i vissa böcker. Men, jag tror faktiskt på en ”högre oreligiös god makt”, flummigt va!? Faktiskt inte så konstigt måste jag själv säga. Det kan man nog förstå om man i detalj vet vad som hänt i mitt liv. (Tro det eller ej, jag har faktiskt aldrig gått någon marknadsföringskurs.)Om denna ”goda makt”, eller goda ”energin” som jag brukar tänka på det som, kan föra oss vidare någonstans efter döden? Kanske. Den som inte lever får se! ;-D
Har du erfarenhet av några psykedeliska droger? Typ DMT, LSD, Magiska svampar (Psilocybin) och Meskalin med mera? Skulle du kunna tänka dig att beckna det istället om du samtidigt gör bra kosing på affärerna? (Om du visste att du inte skulle torska…) :)
Jag har inte petat i mig så mkt psykedeliska produkter själv – bara lite svampomeletter i Sydostasien – men jag har vänner som är rena virtuoser i ämnet. Känner allt från odlingskunniga hippies till kontorsnissar som tar under ”övervakning”. Och visst har jag sålt det också. Kunderna, ja de allra flesta inblandade i den branschen, var helsköna att ha att göra med. Så hade det funnits en stor marknad för de drogerna kan du ge dig på att jag hade varit där.
Hur skulle du känna om alla droger legaliserades? Skulle det funka eller skulle alla bli pundare när det inte är straffbart längre?
Är det inte märkligt att den enligt vetenskapen allra farligaste drogen – alkohol – är laglig? Påpeka det för en politiker i direktsänd TV så ska du få se på världsklass i slingring. Dubbelmoral har alltid stör mig FETT mycket.Vetenskap igen: Den visar faktiskt att det i många fall vore bättre att avkriminalisera. Läs t.ex. den mkt informativa och vetenskapliga boken ”Att tysta skriket” av Johann Hari. (Där finns också ett extra kapitel i slutet om den svenska narkotikapolitiken.) Trenden i flera delar av övriga världen är att avkriminalisera. Man kan ha många åsikter om detta, men det fina med vetenskap är att där hör inte åsikter hemma.Men … även vetenskapen kan man tycka har rätt att ta sig ett rus emellanåt, och därför har väl arbetet inte genomförts till fullo än. Och det är ungefär där ”jag står” i frågan – tycker att även vetenskapen är värd en stänkare ibland. Jag väntar i lobbyn så länge, men är ändå rätt säker på vad jag kommer att få höra när jag väl får sällskap.
Har du känt att du varit beroende, eller på väg att bli torsk på något knark under dina dagar som ”brottsling”, du har ju faktiskt ändå praktiskt taget haft fri tillgång och även vart med om stressiga situationer. Var du ofta påtänd eller hur skötte du stressen?
Rödtjut och bira och nån Bourbon mest. Men det är klart, en och annan lina slank väl ner på fester, vid akut trötthet under ”gasmaskskneg” och vid kvalitetskoll.
Om du fick bestämma Sveriges narkotikapolitik, med lagar och insatser och allt vad som kan behöves, hur hade du agerat?
Så fort vetenskapen trillat ner i lobbyn med en minttablett i munnen – och genomfört arbete – följer jag den slaviskt. As simple as that! Precis samma sak som jag nu gör angående klimatkrisen och krisen med ungdomskriminaliteten.
Hur tänker du om gängkriminaliteten i Sverige, koppling till droger, pengar finns ju där? Hur drivande är den verksamheten tror du, och hur driver det på våldspiralen som vi ser? Kanske framförallt, hur kan vi få stopp på det tror du?
Finns bara ett sätt kompis: Skippa allt som högernissarna säger.Exempelvis ”brutalt hårda straff”. Funkar inte – end of story. Det säger vetenskapen och även jag som ju vet av erfarenhet. Två ”vet” i en och samma mening. Vad är det nu ”vet” betyder igen? Och i så fall – om det nu ska vara ”brutalt hårda straff”, då ska det fan vara det rakt över, jämt och konsekvent. Som jag påpekade i ”Framgångspodden” – vad skulle Östermalmsfolket (och vanliga människor för den delen) tycka om att få … låt säga 5 – 10 år fängelse för de fem grammen cox eller tjack som de köpt av sin langare innan de går på Stureplan? Inte lika mycket ljud i ”skällan” då va? Har också funderat över en sak. Vad skulle hända med ungarna om man tog 100 stycken Karl -Philip från Östermalm och 100 stycken Karim från Rinkeby när de föds och sedan ger dem exakt samma förutsättningar? Och, undra vad som skulle hända med kriminella ungdomar om de fick exakt samma förutsättningar (inklusive att ingen ens tittade snett på dem) som andra efter avtjänat straff? (I ett straff ingår ett straffslut.) Kanske t.o.m. bättre förutsättningar för att komma igång? Vetenskapliga undersökningar visar att en gängkriminell kostar samhället ca 23 – 90 miljoner under en 15 – årsperiod. Samtidigt skulle det kosta samhället 0.5 – 1.5 miljoner totalt om man gav dessa ungdomar rätt förutsättningar när de är riktigt små, och mindre än så för att ge före detta fångar goda möjligheter. Du vet, samhällseliten brukar gapa om att de kriminella tänker kortsiktigt. Liiite samma sak va?
Planerar du att skriva fler böcker, när kommer nästa och vad kan den komma att handla om? 🙂
Japp, jag planerar att skriva resten av livet. Min första bok ”Amfetaminkokaren” är mitt ”testamente”. Den är aktionfylld och spektakulär och allt det där, men samtidigt så mkt mer. Den har massor av ”svart” humor till exempel. Lite av en ny genre sägs det. Den kräver lite av läsaren. Den förmedlar budskap, och det gäller att vara ”med i matchen” som läsare. Skulle tro att den också är jävligt provocerande för ”etablissemanget”. Nästa år kommer ”Gräsodlaren” om Örjan Elovsson. En FULLKOMLIGT galen historia. Och det är alltså jag som säger det.Örjan är med en hel del redan i ”Amfetaminkokaren”. Vi odlade en jävla massa gräs ihop och dessutom var han min sekreterare från sin livstidscell i Indonesien när jag kokade tjack i Europa.Därefter blir det boken om ”Knarkulansföraren” Tony Harrysson. Han skötte stor del av distributionen av mina droger med en falsk ambulans – Knarkulansen. En ”gammal” omgjord till en exakt kopia av en ny, falskskyltad och med förare – Knarkulansföraren Tony – i stulen uniform och fejkad ambulans-ID. Boken om Örjan blir mer en rak action- och äventyrsbok. Den utspelar sig i Kambodjas, Indiens, Laos, Burmas och Thailands djungler där han smugglade i åratal – på haven i kokainbåtar, och under de 14 år han överlevt i Indonesiens skräckfängelser. Boken om Knarkulansföraren – haha … GALEN actionhumor!Tanken är därefter att varva mellan en planerad ”fictionserie” och att skriva fler böcker om ovanliga livsöden.
Något annat du vill att jag har med? Fritt fram att lägga till frågor som du svarar på här nedan eller om du vill få med något intressant, t ex om du kommer signera böcker någonstans under hösten. Anything. 🙂
Kom igen nu allihop! Gå ut och följ ”breakinggood.se” på sociala medier. Hemsida, Fb, Insta, Tiktok, Youtube. Vi heter breakinggood.se på alla dessa plattformar. Vi har nyss startat och behöver allt stöd vi kan få. Där kommer vi snart också att starta oförglömliga intervjuer med mig (och andra) där Örjan är intervjuaren från fängelset i Indonesien. Han sitter alltså fortfarande i sitt skräckfängelse – men lyckas ändå genom hårt arbete muta till sig internetuppkoppling och it – utrustning där. Snacka om kreativ snubbe! Häng med på nåt fett annorlunda!
Nedan lite änkar med mer info och till hans bok
Fantastiskt kul intervju, och önskar Tobias stora framgångar med sin nya bok, och de framtida verk som kanske kommer.
Dela detta på

Gubben med Ladan
Tjack är annars numera en stapelvara här i Sverige så det är inga större problem om en och annan pensionerar sig.
Anna J
Snygg är han i vart fall :p
Luffarn
Har meddelat detta..
Boxarn
Finns det recept på hur man kokar i boken också?
Jörgensson
Tror mail adressen på hans sida Breakinggood är fel, det står kontakt@breaking-good.se och redaktion@breaking-good.se men sidadressen är utan bindestreck emellan.
Bobbo
Ska se om jag får till att lyssna på den på storytell..
Janne
Känner hans polare Örjan som han nämner där i slutet. Bra intervju 🙂